Kraftproduktion
Biogas
På Främby reningsverk i Falun står en gasmotor som drivs av rötgaser. Motorn driver en generator som producerar koldioxidfri el och värmen som bildas tas omhand i fjärrvärmenätet. Sammanlagt produceras motsvarande 170 kW el och värme.
Kraftvärme
Kraftvärmeverk påminner om en jättelika tryckkokare, där ångan från kokande vatten driver turbiner, som i sin tur driver generatorer som alstrar elström för vidare transport ut på elnätet. Den kvarvarande värmen i ångan överförs till fjärrvärmesystemet som värmer upp våra bostäder och varmvattnet i kranarna.
Västermalmsverket är vårt största kraftvärmeverk. I anläggningen eldar vi nästan uteslutande med biobränslen, till exempel bark, flis och spån. Den effektiva eldningen ger förutom värme också 60 GWh miljövänlig elkraft per år.
Vindkraft
Vindkraften symboliserar på flera sätt den energi- och miljömedvetenhet som nu breder ut sig från stugorna till de globala beslutsfattarna. Det är inte bara alarmerande förändringar i vårt klimat som gett vindkraften en rejäl skjuts, utan även insikten om att man inte kan försörja världen med energi från ändliga källor särskilt länge till.
Idag äger vi tre vindkraftverk som står på Högberget och Tavelberget i Falu kommun. Tillsammans genererar de 18 miljoner kWh el varje år, vilket motsvarar 900 villor med elvärme.
Vattenkraft
Genom vårt dotterbolag Falu Kraft AB äger vi fyra vattenkraftstationer som är belägna vid Sundborn, Korsnäs, Lustebo och Kniva. Drift och underhåll av vattenkraftstationerna ansvarar Falu Elnät för.
Tillsammans kan våra vattenkraftstationer generera drygt 3 MW
effekt och den genomsnittliga årsproduktionen är 12 GWh, vilket
motsvarar 600 villor med elvärme.
Genom vår vattenkraftproduktion bidrar vi till att ersätta
importerad kolkraft och besparar därmed naturen utsläpp av 10 000
ton koldioxid varje år.
Under de mest turistintensiva veckorna på sommaren har vi visning
av Sundborns kraftstation, med fri entré. Öppettider är
måndag-fredag kl. 10.30-16.30. Välkomna!
Fjärrvärme
Falu Energi & Vatten har väl utbyggda nät för både fjärrvärme och el. Vi har också påbörjat utbyggnad av ett fjärrkylenät. Om något tekniskt fel skulle uppstå i de egna näten finns flera reservlösningar som tryggar Falubornas värme- och elförsörjning.
Produktionen av fjärrvärme är till huvuddelen baserad på biobränslen, medan olja, gas och el används som komplement under de kallaste dygnen och som reserv.
Västermalmsverket
Västermalmsverket är hjärtat i Faluns fjärrvärmenät. I anläggningen
eldar vi nästan uteslutande med biobränslen, till exempel bark,
flis och spån. På så vis får vi en förnyelsebar fjärrvärme som inte
bidrar till växthuseffekten.
Västermalmsverket är ett kraftvärmeverk. Det betyder att den effektiva eldningen förutom värme också ger miljövänlig elkraft och fjärrkyla.
I Västermalmsverket finns två biobränslepannor, två oljepannor och två gaspannor. Kapaciteten är 130 MW för fjärrvärme och 18 MW för elkraft. Årsproduktionen är 300 GWh värme och 60 GWh el.
Dalregementet
Hetvattencentral med två biobränslepannor och en oljepanna.
Kapacitet: 43 MW.
Falu lasarett
Hetvattencentral med två oljepannor och en elpanna. Kapacitet: 39
MW.
Grycksbo
Hetvattencentral med en biobränslepanna, en oljepanna och en
elpanna. Kapacitet: 4,5 MW.
Bjursås
Hetvattencentral med en biobränslepanna och en oljepanna.
Kapacitet: 3,5 MW.
Svärdsjö
Hetvattencentral med en biobränslepanna, två oljepannor och en
elpanna. Kapacitet: 4 MW.
Skyfallet
Hetvattencentral som drivs med deponigas. Kapacitet 0,4 MW.
Vattenverken
Falu Energi & Vatten har sju vattenverk
som producerar 15 000 000 liter dricksvatten per dygn.
För att transportera vattnet till våra kunder behövs
- 41 mil ledningar
- 11 högreservoarer
- 21tryckstegringsstationer
Centralorten försörjs från Falu vattenverk som är ett så kallat ytvattenverk - vattnet tas från Rogsjön. Här produceras cirka 85 procent av det kommunala dricksvattnet. I de övriga verken nyttjas grundvatten.
Reningsverken
I Falu kommun finns det åtta avloppsreningsverk som renar vårt
avloppsvatten.
Bjursås
Bjursåsverket renar avloppsvatten från tätorten Bjursås och de
kringliggande byarna Bodarna, Kvarntäkt, Storsveden, Näset och
Kullgärdet. Verket är inte bemannat på heltid, men det övervakas
via centraldator. Minst 2-3 gånger i veckan åker personal ut på
kontroll. Mängden renat vatten i Bjursås reningsverk är ca 290 000
m³ per år. Reningsverket använder sig av en reningsprocess i två
steg - mekanisk rening och en kombinerad biologisk/kemisk rening.
Denna metod kallas simultanfällning.
Boda
Bodaverket renar avloppsvatten från tätorten Svärdsjö samt
Borggärdet, Isala, Östansjö, Bengtsheden och Boda. Verket är inte
bemannat på heltid, men det övervakas via centraldator. Minst 2-3
gånger i veckan åker personal ut på kontroll. Mängden renat vatten
per år är ca 270 000 m³. I Boda reningsverk renas vattnet enligt
den vanliga trestegsprincipen: Mekanisk, biologisk och kemisk
rening med efterfällning.
Enviken
Envikens avloppsreningsverk renar vatten från Enviken, Hedgårdarna,
Rönndalen, Övertänger och Yttertänger. Verket är inte bemannat på
heltid, men det övervakas via centraldator. Minst 2-3 gånger i
veckan åker personal ut på kontroll. Verket har dessutom ett
larmsystem som varnar direkt om något går fel. Mängden vatten som
renas är ca 145 000 m³ per år. Vattenverket renar i tre steg;
mekanisk, biologisk och kemisk rening med efterfällning.
Främby
Främbyverket renar vattnet i Faluns innerstad, Korsnäs- och
Hosjöområdet samt vattnet från Danholn, Blixbo, Toftbyn och
Sundborn. Verket renar cirka 6 miljoner m³ per år (ca 16 000 m³ per
dygn) och vattnet släpps sedan ut i Främbyviken (Runn). Reningen
utförs i tre steg, mekanisk, kemisk och biologisk rening.
Reningsverket i Främby har även en särskild anläggning för att rena
länspumpningsvatten från Falu Koppargruva. Detta vatten är svårt
att rena, då det innehåller en stor mängd tungmetaller.
Grycksbo
Grycksboverket renar avloppsvatten från Grycksbo centrum,
Bergsätra, Fågelsången och Harmsarvet. Verket är inte bemannat, men
övervakas via centraldator. Personal åker ut till Grycksbo 2-3
gånger i veckan för att utföra kontroller. Vid driftfel går larm
som är kopplat till jourpersonal. Grycksbo reningsverk renar ca 490
000 m³ avloppsvatten per år. Vid verket används mekanisk och kemisk
rening.
Linghed
Linghedssverket renar avloppsvatten från Linghedsbyn, Strömmen,
Räviln och Eriksberg. Verket är inte bemannat, men tillsyn sker 2-3
gånger i veckan. Övrig tid är Linghedsverket kopplat till ett
centralt övervakningssystem. Ungefär 71 000 m³ vatten per år renas.
Vattenverket renar i tre steg; mekanisk, biologisk och kemisk
rening med efterfällning.
Sågmyra
Verket renar avloppsvattnet från Sågmyra, Sågen, Vrebro,
Hällgårdarna och Bengtsgårdarna. Verket är inte bemannat på heltid,
men det övervakas via centraldator. Minst 2-3 gånger i veckan åker
personal ut på kontroll. Verket har dessutom ett larmsystem som
varnar direkt om något går fel. Mängden renat avloppsvatten är ca
240 000 m³ per år. Vattenverket renar i tre steg; mekanisk,
biologisk och kemisk rening med efterfällning.
Vika
Avloppsreningsverket i Vika renar vatten från Vika Kyrkby. Verket
är inte bemannat, men övervakas via centraldator från Främby
reningsverk. Tillsyn sker 2-3 gånger i veckan. Ett larmsystem är
kopplat till jourpersonal på annan tid än dagtid. Verket renar ca
59 000 m³ avloppsvatten per år och renar i tre steg, mekanisk,
biologisk och kemisk rening.
Elnätet
Falu Elnäts ledningsnät omfattar 110 mil luftledning, 210 mil jordkabel och 900 nätstationer.